Varför?

Jag har haft det i tankarna under flera år. Cykla från Karesuando till Göteborg. Följa den klassiska Inlandsvägen. 175 mil, Sveriges längsta väg, riksväg 45 som nu blivit Europaväg 45. Uppleva Sverige från cykelsadeln under den del av sommaren när landskapet är som vackrast.

Nu har planerna blivit omsatta i handling – men med en extra krydda jämfört med ursprungstankarna. Idén kläckte jag i vintras. Naturligtvis borde jag använda min profession (jag är journalist) under resan. Intervjua intressanta personligheter längs vägen och skriva reportage om dem. Och som före detta sportjournalist insåg jag direkt att här finns mängder med potentiella idrottsmän och –kvinnor att porträttera.

En intervju per cykeldag. Publicering direkt på nätet. Cyklande journalistik. Närmare klimax går det inte att komma för en journalist som vill känna nyhetspulsen och samtidigt älskar strapatsrika utmaningar.

Ett aber är förstås fotbolls-EM. Jag är sjukligt intresserad av fotboll och de här två aktiviteterna krockar hänsynslöst. Men mitt val är ändå enkelt.

För hur kaxigt är det egentligen att dra på sig brynjan, sjunka ner i tv-soffan, käka flottig hämtpizza nersköljd med en burk öl och samtidigt ha den där känslan i bakhuvudet att alles ist vorbei för de blågula efter gruppspelet eller möjligtvis efter kvartsfinalen?

I alla fall inte jämfört med att stiga upp i ottan, höra fågelkvitter, grunda med havregrynsgröt, spänna fast packväskorna på cykeln, njuta av ljusa sommardagar, laga punkteringar, bränna runt 4 000 kilokalorier per dygn, träffa spännande sportprofiler under 16 dagar och somna in på något vandrarhem med lätt värkande lårmuskler och känna att man uträttat något.

A man's gotta do what a man's gotta do.

Så följ gärna med mig på den här webbplatsen i idrottens, den svenska naturens och äventyrets tecken. 175 mil upplevda från cykelsadeln.